Alla mina växter
Utomhus när jag vaknade var det alldeles tyst. Grått. Inga barn, inga fåglar. Bara regn. Tog med mitt usla paraply ut och till affären. Vinterjacka och och halsduken hårt virad fast det är vår. Röda fingrarna. Fyllde korgen med knäckebröd, tomater och turkisk yoghurt. Ägg. Kokade två men för länge. Började pilla med nån blomma och glömde bort tiden. Jag kan egentligen ingenting om växter. Har alltid bara hållit tummarna och hoppats att de inte dör ifrån mig. Läste exempelvis att Silverkallan inte tycker om solljus. Näha. Nu står den ju precis vid fönstret och lider tydligen. Och pelargonen växer fritt, liksom väller ut ur krukan. Vet inte hur man beskär varken den eller mina palettblad. Kan inte ta sticklingar. Var klipper man? De sticklingarna jag har är från blommor som nästan dött. Som jag i nöd stoppat ned i vatten. Vi kämpar på. Här är de i alla fall, min brokiga skara.
Monsteran fick jag i inflyttningspresent av min kille så den måste jag tyvärr slänga om han gör slut med mig. Synd för jag gillar den. Basilikan från ICA planterade jag om så numera mår den som en konung. High maintenance-varning dock för man måste vattna den exakt hela tiden.
IKEA-palmen som jag köpte när jag flyttade hemifrån ser exakt likadan ut idag som för tio år senare. En relik. Calathean med de randiga bladen köpte jag alldeles nyligen. Det är därför jag minns vad den heter.
Gullranka väl? Gullig är den iaf. En favorit! Samt en kaffeplanta som jag inte gillar. Den stör mig på något vis? Vet inte om det är färgen, formen eller uppsynen.
En gåva och ett stöldgods i hemlig ordning.
Slutligen, sist och minst. Avokadon. Tyvärr livrädd för den för det känns som att den kan lämna detta jordeliv när som helst.
Och sen tog det slut på växter.
