Personligt

En semester

Det är måndag och jag har knappt öppnat datorn på tre veckor. Haft semester, har semester fortfarande. Sista veckan nu och den enda veckan utan en enda plan planerad. För tillfället: dricker kaffe och äter pizzarester med tabasco och bea. Skriver här men de är tröga, orden. Får lirka fram dem. Krånglar fram meningar, formuleringar. Fingrarna liksom ovana. På semestern har de bara pillat räkor, ätit kräftor, blivit skrynkliga i vattnet, blivit sotiga av bastuved. Fått trasiga nagelband och plåster där det blött. Har tryckt ner dem i focacciadeg och bränt dem på bakpotatis. Har plockat fästingar och klappat kattpäls. Men inte ett ord har de skrivit, inte en hel tanke har de tänkt.

I alla fall var vi i Göteborg först. Jag och min kille. Bodde där i ett fint, pyttelitet rum med trasig badrumskran. Var mycket glad. Trött också. Det var så mycket människor, fler än jag sett på två år kanske mer. Klart man blir svag. Åkte spårvagn, gick fel, kom rätt, åt skaldjur, åt gelato. Hasselnöt och brynt smör. Blev lite fulla. Åt nån äcklig nödlunch. Sånt man gör.

Efter tre nätter i stan tog vi sikte söderut, genom mitt nya favoritlandskap Halland (det var så otroligt fint prick överallt) till en dag på spa. Trodde inte jag var en spatjej men hade tydligen fel pga älskade skiten. Hallå! Det fanns en undervattensbastu. Bara det. Var så mmmjuk efteråt. Ny i huvudet. Också att kvinnan i receptionen hade sån speciell, monoton röst att jag fick asmr-rys. Aldrig fått det av någons röst förut så det var både mysigt och…obehagligt, hehe.

Stugan vi hyrt för natten låg precis vid havet och Max trodde att vi såg ända över till Danmark, men jag vet inte. Låt en kille drömma osv. Åt lagad mat också. Lyxigt problem att bli trött på att äta ute men jag blir verkligen det efter ett tag. Lyckades även med konststycket att misslyckas med boil in bag-ris. Aldrig lagat bib-ris tidigare och tydligen måste man vara JÄTTEnoga med tiden pga går ju inte att smaka av??? Tog jag tid? Nej. Aja.

Det sista stora stoppet för resan var Falkenberg. Det finns bara en grej att göra där och det är att äta pizza. Tog en klassisk med tomat och mozzarella och en annan med tryffel. Båda otroliga. Var pirrig! Sen åkte vi hem. Nej! Åkte först en liten omväg till Tjolöholms slott för att en av mina favoritfilmer (Melancholia) spelades in där. Gullpoäng till min kille som orkade fast han redan skulle köra jättemycket. Det var fint. Sen åkte vi hem! Hela vägen till Uppsala, till en tom lägenhet. Vattna blommorna. Vad tråkigt det var.

Och förra veckan, ännu en stuga. En annan då, i Stockholm. Badade varje dag, borstade aldrig håret, fick en fästing på skinkan. Den soligaste dagen och kanske sommarens sista varma drack vi sangria, grillade elotes och kyckling. Svettades i underkläder. Radiohits och vändtia. Förlora i TP och långsam SVT-film. En annan dag tog vi båten till Utö, hyrde cykel och trampade ihärdigt 2,2 mil på hemsk grusväg. Var så otroligt sur i början sen åt vi årets bästa och dyraste lunch på Båtshaket och jag blev glad igen. Cykelturen tillbaka var till och med trevlig. Dagarna flöt ihop. En perfekt vecka.

Nu min sista, oplanerade. Helgen ska bli solig enligt rapporten. Vi får se vad som händer.

2

Nu och sen aldrig igen


Söndag. Klockan är 09.20. Jag somnade och vaknade varm. Svettig. Minns inte när jag frös senast? Jag är inte på semester än, men snart. Bara fyra arbetspass kvar. Räknar ner nu. Kryssar dagarna i mitt schema. Två hårda streck över varje dag som passerar. Sen stressen över att kryssen inte bara är är dagarna till semestern. Det är också tid som försvinner. Riktiga dagar som blir igår och aldrig igen.

Nu är det fredag. Den sista dagen. Eller den allra första. Idag börjar min semester och på söndag åker jag till Göteborg. Det ska regna hela veckan.

1

Vecka 27

Juli kom. Jag har tre veckor eller 12 arbetspass kvar till semestern. Det är inte direkt snart men så småningom och plötsligt är man där. Tur ändå att dagarna är så långa nu. Långa och varma. Pang är klockan 20.30 och man har inte ätit middag men man har badat och plockat jordgubbar och varit på loppis. På vintern är man redan nedbäddad vid den tiden och hinner ingenting. Det konstanta mörkret, så märkligt.

Pappa är kvar på avdelningen. Det går åt rätt håll. Sakta och med bakslag men framåt. Sjukhuset har nya lättade restriktioner och man får ta emot besök nu. Så jag besöker honom men håller mig ändå på avstånd. Ifall att. Ringer honom också och han låter glad i luren. Jag är också glad, men orolig. Det går upp och ner. Humöret också. Äter nån ny tablett som stundvis gör mig ledsen och omedgörlig. Bråkig. Avvaktar och hoppas på lättnader även där.

Åt på Hambergs i lördags. Rödtunga med brynt smör, rödbetor och kapris. Himla gott faktiskt. Tog ostron också. Egentligen inte i säsong men de var goda. Vi satt i deras trädgård som bara har öppet på fina dagar, den var mysig men det saknades liksom någonting. Hela stämningen kändes lite off men jag kunde inte sätta fingret på varför.

Förutom lördagkvällen jobbade jag hela helgen men idag är jag ledig. Missade bussen igår och kom hem sent. Sov länge och drack kaffe tills nyss. Klockan är snart 12, jösses vilken seg start men så snart det slutar regna ska jag dra på mig kläder och hämta ut ett paket (med baddräkter) och lämna tillbaka ett (med skor). Handla mat och laga nåt. Igår var jag jättesugen på matjessill och potatis men idag är jag bara sugen på pasta med tomatsås och burrata. Vet inte vad mer jag ska göra av dagen. Jag gillar egentligen att vara själv men nu känner jag mig bara tafatt och ensam. En ful, stävjande känsla men ost hjälper väl alltid. Vi kör på det.

0

Samtal om natten

Jag sov och det ringde. Det är aldrig bra när det ringer på natten. Jag trodde det var morgon men det var en njure till pappa och han skulle snabbt in till sjukhuset för inskrivning och förberedelser. Sen sov jag inte så mycket mer. Telefonljuset i mörkret. Är ljudet på?

Grät i örat på en kollega imorse. Ni vet när man håller sig och håller tårarna men de bor i rösten. Inte kan jag jobba idag. Hur skulle jag.

Nu väntar vi, ja egentligen på att någon ska dö. Så knäppt men det är så.

Och nu hoppas vi att det var bra att det ringde,
och att njuren ska passa min pappa. Det är inte skor direkt.

0

Några saker jag vill och längtar till

Idag är det fredag och i början av veckan hade min utsikt från köksfönstret plötsligt slagit ut i sommar. Hängde omedelbart undan vinterjackan och tryckte i mig dubbla dosen pollenmedicin. Tänk, nu börjar den och alla saker man kan göra i den. Jag är redo! För att inte glömma någonting gjorde jag en lista på ett par saker jag längtar till och vill. Utan inbördes ordning, här kommer den.

Byta ut kaffet mot iskaffe. Kallbryggt är godast. Söt. med havremjölk och stora kuber is.

En snackig uteservering i halvskugga. Vin in i glaset. Med utsikt om man får önska. I ett annat land om man får drömma.

Bada bastu, bada i sjö, bada i hav. Bada jämt och ständigt. Sola kroppen varm eller bli för varm på högsta laven och behöva svalka sig.

Prova alla glassmaker på Café Tar. Det är ett litet italienskt ställe på Sysslomansgatan. Uteserveringen ligger precis vid en trafikerad väg men lyckas trots det med konststycket att ändå vara trevlig. Sist testade jag smakerna Fior di panna och hasselnöt, båda väldigt goda, men sistnämnda bäst. Smakade precis som Nöt-Crème, fast fryst och helt slät.

Läsa en väldigt bra bok en hel dag och undra var dagen tog vägen.

En cykelutflykt med tillhörande picknick, gärna vid vatten, men jag är inte kräsen bara man hittar något mysigt ställe. På picknicken vill jag äta följande: fransk potatissallad med stickig dijon, kall grillad kyckling, päron i skivor, en god ost. Vin till i små glas som man råkar välta ut.

Ropa in: rökta räkor och en till öl.

Åka bort från Uppsala x flera. Var är mindre viktigt än att. Söderut? Norrut? En helg i Stockholm? En natt i skogen. Vill ut härifrån bara. Se andra husväggar, gå på andras gator. Sova i hotellsäng eller sovsäck. Helst vill man ju utomlands. Helst vill man till Paris. Eller, helst vill man egentligen bara känna känslan av att vara påväg, visst?

Börja övnings…köra? Hjälp.

0

Nyinflyttad

Flyttsöndag! Hit alltså. Jag velade i några dagar innan jag bestämde mig för om jag ville fortsätta blogga och det visade sig att jag ville det. Skaffade snabbt därefter både domän, webbhotell och plugins och pekade sidor hit och dit och som av ett litet under, och med lite hjälp, fungerade allt tillslut. Och nu är vi här. Min helt egna lilla sida! Ganska mycket ”vitmålad ny lägenhet”-känsla än så länge och det fungerar fint för stunden men jag vill ju liksom ha växter, gardiner, och mysbelysning, fast i CSS då. Äh. Det får komma med tiden tänker jag. Dels för att jag inte riktigt vet hur jag vill ha det, men mest för att jag är nybörjare och helt enkelt inte kan sånt här än? Det är så svårt (men kul!) och det enda jag hittills lyckats ändra med kodning är storlek på texten, hehe. Har alltså en del att göra framöver, men inte ikväll för nu går mina ögon snart itu.

Hej så länge, så hörs vi snart!

0

Lite från den här veckan och förra

Det är tisdag och jag är ledig. Sju grader ute och vintern verkar ge efter, kanske för sista gången nu?

Igår fick jag min första vaccinationsspruta och idag är min arm öm och gör ont. I övrigt mår jag bra. Nu är både pappa, mamma och så småningom jag, helt vaccinerade, och det känns nästan surrealistiskt att jag snart kan åka dit. Åka hem.

Och varför jag fick den just nu är helt enkelt för att jag jobbar på sjukhus. Grattis till mig!

Mer då? Hade under veckan fått nys om att de sålde maltsirap på Tantens Gröna ute i Håga by och jag var inte sen med att lura dit mig en biltur. Jag har sökt med ljus och lykta i över ett år, och inte heller velat beställa från internet p.g.a. drygt och dyrt eftersom det inte har funnits på någon svensk sida. För er som inte vet är maltsirap en ganska viktig ingrediens i bagels, OM man vill få dem så New York bagel-autentiska som möjligt och det vill man ju. Här ska bakas. Idag om jag orkar, annars i helgen.

En annan dag gjorde jag pizza. Den blev så bra och det var så kul. Jag kunde liksom se den bli färdig framför mina ögon. Tre minuter tog den att grädda i min skruttiga gamla ugn, på en vanlig bakplåt. Jag överdriver inte ens när jag säger att det pirrade i magen? Degen var min vanliga och metoden för gräddning finns beskriven i Pizza Napoletana och jag kan rekommendera att köpa eller låna den. Många böcker finns faktiskt också som e-lån i pdf-format. Otroligt smidigt. Tror dock inte att just den här finns som e-bok eftersom den har några år på nacken vid det här laget.

Tomatsåsen är krossade San Marzano-tomater, olivolja, salt, peppar och lite hackad vitlök. En nypa socker också. Färsk basilika. Rumsvarm burrata on top efter gräddning. Skjutsade in den i ugnen med hjälp av en bit flyttkartong. Det fungerade över förväntan och durumvete gav bra glid.

Jaha. Nu är klockan redan över 11 och jag ska försöka göra någonting av den här dagen också. Det är sol och jag har ärenden att uträtta. Inga stora grejer, men boka tvättid, handla mjöl, dammsuga. Diska min morgondisk och ta en promenad. En vanlig tisdag helt enkelt, det blir bra så.


0

Ett obeslut

Helgen, vad fort det gick. Min kille flyttade och jag hjälpte honom. Då hinner man inte så mycket mer. Jo, kollade på nya Snabba Cash på Netflix och den var fem av fem. Kanonväder också. Fick fräknar.

Fick också reda på att justwannahavefun lägger ner helt efter sommaren och det är tråkigt såklart. Jag hade precis börjat känna mig lite varm i kläderna och har tyckt om att skriva här. Och jag kan såklart fortsätta skriva här, ja men åtminstone fram tills dess att en flytt eller ett avslut liksom måste ske. Problemet är dock att jag inte alls är särskilt sugen på att hålla på med en egen domän, så om jag ändå ska sluta blogga om några månader kan jag lika gärna göra det nu? Äh, jag vet helt enkelt inte ännu men jag fortsätter skriva här tills att jag bestämt mig. Så gör vi.

Nu ska jag ligga raklång i soffan och läsa Klara och solen resten av förmiddagen innan jag drar till jobbet.

Vi hörs!

 


0

En försenad presentation

Jag har dragit lite på det här inlägget med flit för hur berättar man egentligen om sig själv utan att bli varken för ytlig eller privat? Vissa saker varken vill man eller kan man berätta om, och det är det sällan någon som kräver, men fyller en beskrivning som egentligen inte bottnar i någonting ens någon funktion? Jag vet inte, men jag ska försöka landa i något slags mellanting. Det är förresten lite pinsamt också. Liksom hej här kommer jag läs om mig för jag är så eh…intressant? Äh. Nu gör jag det bara.

Grundfakta. Jag heter Emelie och jag är 31 år. Jag är född i september vilket gör mig till jungfru i mitt tecken. Jag är 177 cm lång och har brunt hår med början till grått. Mitt favoritdjur är katt och min släkt är stor och i grunden finsk. Jag har en mamma och en pappa och de bor ute på landet några mil norr om Uppsala. Där är bor också mina katter, en ful hund jag lärt mig att acceptera och mitt yngsta syskonbarn. Jag bodde hemma fram till att jag var tjugo ungefär sedan tog jag mina grejer och flyttade hemifrån. En stor glädje vill jag minnas. Inte för att det var dåligt hemma, men för att det var dags.

Jag har alltid pluggat (för) mycket men aldrig någonting vettigt. Jag tog nästan en masterexamen i Arkivvetenskap men hoppade av under uppsatsen. Det var ingenting för mig och jag mådde under perioden rätt dåligt. Egentligen var åren mellan 20 och fram till 30 ganska självutplånande på olika sätt. Hade liksom ingen koll på någonting och gick i terapi fram och tillbaka. Så småningom kom jag till en punkt där jag fick nog och tog slutligen tag i en sak som länge fått mig att må kasst i grunden. Den händelsen var helt avgörande för mig och det kändes som att jag för första gången på väldigt länge tog kontroll över min egen situation och mig själv HUR löjligt det än må låta.

Tyvärr tog det lång tid för mig att komma dit och inte sällan känns det som att jag ligger efter i det mesta? Åren fram till trettio och runtomkring är ju då de flesta liksom ja men pluggar, jobbar, träffar nån, blir ihop, gifter sig, får barn, tar körkort, köper sommarstuga. Allt sånt. Herregud, jag är inte där? Vill jag ens ha barn? Vill jag gifta mig? Vad ska jag jobba med i 35 år till? Med risk för att överdriva nu, men det enda jag har gjort är i princip att ha pluggat grejer jag inte ens är intresserad av, skaffat mig en fet CSN-skuld och mått dåligt. Fast det var såklart inte dåligt hela tiden. Uppsala är en rolig studentstad även om jag aldrig engagerade mig mer i studentlivet än drack mycket och billig öl.

Bara jag i ett provrum med en jacka jag ångrar att jag inte köpte för något år sedan

Och nu? Ja, inte vet jag. Jag mår…bra? Är numera också ganska trygg i att saker ordnar sig. Inte av sig själv såklart, men ni fattar. Jag har så fina människor omkring mig. Jag har en hyreslägenhet som är otroligt risig men billig (och med bara tre minuter gångavstånd till min bästa vän!) och jag är utlovad renovering när pandemin chillar lite så det blir kul. Jag har ett jobb jag trivs ganska bra med för stunden. Jag lagar mat jag tycker är god och rolig och jag äter den utan att må dåligt. Jag har växter att vattna, böcker att läsa och en kille att vara kär i.

Jag har mig själv.

Det enda som egentligen saknas är en katt.
Jag vill verkligen ha en katt!!!!

Tjarå från Siri<3<3<3


2

Helgen

Nu är det redan tisdag men jag tänkte ändå dröja mig kvar en stund vid helgen. Jag försökte faktiskt skriva det här inlägget redan igår efter jobbet men min förmåga att utrycka mig upphör dessvärre att fungera ju längre framåt kvällen det lider. Så. Något försenat, men i alla fall mer välformulerat. Min helg:

På fredag kväll var jag hembjuden till min kille. Mysigt! Med mig dit hade jag ett vin från Ungern som jag köpt några dagar tidigare efter tips från Vintugg. Till middag åt vi råraka med löjrom, och vinet passade faktiskt utmärkt till just det. Kul när det händer även om jag inte vet om det stämmer sett till mer än mina egna smaklökar.

Råraka brukar ju ses som en lite lättare middag och jag tyckte nog att den krävde sin efterrätt. Ingen svår, man är så skör efter veckan, men den här tog en kvart att göra och blev väldigt god. Det är smörstekt banan. Rostade och karamelliserade valnötter. Vaniljglass. Havssalt. Detta kändes, i sin enkelhet, ändå lyxigt. Kanske för att man sällan tar sig tid att göra en efterrätt? Åtminstone inte jag, men det är någonting jag önskar bli bättre på. Eller nej. Det är någonting jag ska bli bättre på. Sanna mina ord!

Om fredagen varit kall och stundvis snöig var lördagen full blown vår. Vi hade fått korn på att Dryck & Mat hade lördagsöppet på sin uteservering och att de serverade tunnbrödsrullar. Ja, tack! Vi promenerade dit så att vi var där strax innan de öppnade vid 12 och det var tur för vi knep det sista bordet innan korvkön stack iväg. Fick meddelat att de hade varm GT och beställde in en av ren nyfikenhet. Den var toppad med tjock grädde och var het på samma sätt som glögg. Låter konstigt men den var alltså jättejättegod. Måste testa att göra hemma.

Tunnbrödsrullen då. Jo! Nu ska ni få höra. I den trängdes: merguez, vit sparris, potatisstomp med ramslök, gurksallad, friterad lök, senap. Säkert någonting mer. Sallad? Värd att köa för i alla fall (även om vi hade turen att slippa). En otrolig förmiddag tillika uteserveringspremiär. Jackan åkte till och med av en stund. Nu tänkte jag avrunda fastän jag inte ens nämnt söndagen. Inte för att den var dålig på något vis, utan för att tiden är knapp. En frihet jag unnar mig.

Solen väntar där ute!


0